Världen håller andan igen vid förvärrade spänningar mellan Israel och Iran, en situation som håller marknader, regeringar och medborgare på helspänn. Möjligheten till öppet krig mellan de två länderna skapar en verklig ekonomisk jordbävning vars ringar redan märks i viktiga sektorer, från energi till internationell handel.
Under de sista dagarna, Världens aktiemarknader har fallit kraftigt, medan oljepriserna har skjutit i höjden. Dessa inledande marknadsreaktioner är bara en förhandsgranskning av de potentiella dominoeffekterna av en djupare och mer långvarig eskalering i hjärtat av Mellanöstern, en strategisk region för flödet av råvaror och handelsvägar.
En energimarknad under spänning: olje- och gasfaktorn
Varje gång instabilitet skakar Mellanöstern, Priset på råolja svarar med svindlande höjningarI det nuvarande scenariot har priset på ett fat Brent-råolja stigit med mer än 13 %, den största dagliga ökningen sedan invasionen av Ukraina, och nått över 78 dollar. Analytiker varnar för att i värsta fall... fatet kan närma sig 130 dollar om Hormuzsundet blockeras eller strategiska rutter störs.
Nyckeln till detta larm ligger i Hormuzsundet, en smal vattenväg genom vilken ungefär 20 % av världens olja och mer än 35 % av den maritima råoljehandeln passerar. Om Iran skulle blockera denna passage, vilket landet har föreslagit vid tidigare tillfällen, skulle den globala energiförsörjningen allvarligt äventyras, vilket skulle höja inte bara oljepriset utan även priset på flytande naturgas, vilket är särskilt viktigt för Europa och Asien.
Även om oljeflödet inte är helt avstängt, hotet mot Hormuz Detta är redan tillräckligt för att ge skjuts åt inflationsförväntningarna och driva upp bränslepriserna. Samtidigt skulle flytande naturgas från länder som Qatar inte heller lätt kunna hitta alternativa vägar, vilket ytterligare skulle driva upp gaspriserna i Europa.
Marknaderna reagerar: börskrascher och en flykt till säkerhet
Nervositeten är påtaglig i internationella finansmarknaderRädsla har fått investerare att ta ut pengar från aktiemarknaden och investera dem i traditionella säkra hamnar som statsobligationer och guld, vars priser har stigit. Stora europeiska och amerikanska aktiemarknader har tappat mark, medan energi- och försvarsaktier har återhämtat sig i konfliktens hetta.
Flygbolag och turistföretag bär bördan, vilket återspeglar oro över stigande bränslekostnader och störningar i flygrutter till och från Mellanöstern. Samtidigt ser oljebolag och försvarsentreprenörer prisökningar och förväntar sig högre utgifter för säkerhet och energi.
Möjligheten till ett längre stopp i sjöfarten, särskilt vid kritiska punkter som Suezkanalen eller Indiska oceanen, ökar bränslet på elden och påverkar transportpriserna och det internationella varuflödet.
Direkta effekter på inflation och ekonomisk tillväxt
Stigningen i priset på olja och gas ha direkt inverkan på den globala inflationenStigande bränslepriser återspeglas snabbt i kostnaderna för att producera och transportera basvaror, vilket ökar priset på livsmedel och minskar hushållens köpkraft. Vissa experter uppskattar att för varje 10% ökning av oljepriserna kan inflationen stiga med så mycket som 0,4% året därpå.
För ekonomier som är särskilt beroende av importerad energi, såsom Europeiska unionen och Japan, skulle slaget bli ännu större: utöver högre energikostnader, Tillväxten kan avta och risken för stagflation kan uppstå (hög inflation och låg tillväxt), ett gammalt spöke som redan upplevdes under oljekrisen på 70-talet. Europeiska centralbanken kunde tvingas höja räntorna för att begränsa stigande priser, vilket komplicerade återhämtningen.
I andra tillväxtmarknader, såsom Mexiko, har valutavolatiliteten ökat, med betydande fluktuationer i växelkursen mot dollarn. Detta sker samtidigt som sanktioner och restriktioner mot iransk oljeexport redan drabbar flera konsumentländer.
Leveransvägar och globala kedjor under press
La bräckligheten i internationella leveranskedjor Detta är återigen tydligt med krisen i Mellanöstern. Utöver faran för blockader i Hormuzsundet finns det farhågor om att konflikten ska sprida sig till sjörutter som Adenviken, Suezkanalen och områden som kontrolleras av grupper med kopplingar till Iran, vilket skulle öka logistiska kostnader och förseningar i leveranser av varor över hela världen.
Många analytiker minns pandemins erfarenheter, då störningar i kritiska leveranskedjor ledde till brist på basprodukter. Nu sår osäkerheten kring ursprung och ankomst av komponenter och råvaror återigen tvivel bland industrier och konsumenter världen över.
Centralbanker, räntor och globala utsikter
Inför denna situation står centralbankerna inför en svåra vägskälÅ ena sidan skulle inflationstrycket kunna tvinga dem att sluta sänka – eller till och med höja – räntorna, vilket påverkar investeringar och konsumtion. Å andra sidan gör osäkerhet och eventuell ekonomisk stagnation det olämpligt att strama åt penningpolitiken för mycket.
Experter påpekar att den amerikanska centralbanken Federal Reserve och ECB kommer att agera försiktigt och bedöma om energichocken är tillfällig eller blir ett bestående hot mot den globala tillväxten. Samtidigt reviderar IMF och internationella organisationer redan ned sina BNP-prognoser på grund av risken att konflikten kommer att vara längre än väntat.
Vem kommer ut sämst?
Det hårdaste slaget kommer att drabba stora oljeimportörer, flygbolag och transportföretagEuropas, Japans och Latinamerikas ekonomier skulle få se sina energikostnader stiga och sin konkurrenskraft minska. Konsumenter och småföretag skulle också märka stigande priser på basvaror och tjänster.
Istället skulle energiexportörer och försvarsentreprenörer kunna gynnas inledningsvis, så länge efterfrågan på tjänster och produkter relaterade till energitrygghet och energiförsörjning kvarstår.
Möjliga vedergällningar, blockader eller attacker mot viktig infrastruktur, som sågs under 2019 med Aramcos anläggningar, skulle förvärra situationen och ytterligare öka volatiliteten på marknaderna.
Rädslan för en förlängning av konflikten och påverkan på handelsvägar, tillsammans med de stigande kostnaderna för råvaror, presenteras som en den stora utmaningen för den globala ekonomin, just när effekterna av tidigare kriser ännu inte har avtagit.